Hemmamammor arbetar

Den borgerliga alliansen har beslutat om en familjepolitisk kompromiss. Det blev ett ganska förvirrat hopkok av åtgärder eftersom det ska jämka viljorna från frikyrkliga kristdemokrater och rabiata folkpartifeminister som visserligen är eniga om att skinna skattebetalarna i biståndsfrågan men som är djupt oeniga i denna fråga.

Den för feminister i och utanför folkpartiet mest kontroversiella biten handlar om vårdnadsbidraget. Det ska ju i och för sig sägas att ur ett klassiskt liberalt/libertarianskt perspektiv så är ett vårdnadsbidrag inte bra-men inte värre än dagissubventioner just eftersom både vårdnadsbidrag och dagissubventioner innebär statliga utgifter. Men poängen är att vårdnadsbidrag är alltså på intet sätt värre än dagissubventioner. Och de argument som framförs emot det är alltför ofta ogiltiga.

Just hur förvirrat den borgerliga kompromissen är illustrerades av följande uttalande från Lars Leijonborg:

"Folkpartiet har varit emot ett kommunalt vårdnadsbidrag. Partiledaren Lars Leijonborg var ändå nöjd.

- Hur stor feminist man än är måste de enskilda själva få bestämma, sade han. Nivån är för låg för att vara någon kvinnofälla, ansåg han."

"Kvinnofälla" är ju som bekant feministiskt nyspråk för att beteckna möjligheten för kvinnor att göra ickefeministiska val, så det Leijonborg i klartext säger är att kvinnor ska få välja själva men att de inte kan välja ickefeministiska alternativ eftersom nivån är för låg.

Du får välja vad du vill bara du väljer det vi vill. Typiskt politiker.....

Nåja, det kanske mest förvirrade argumentet mot vårdnadsbidrag är dock att det skulle hota alliansens jobblinje. En kritik som till synes förvånande nog Svenska Dagbladets ledarsidas vikarie Kristian Karlsson ställde sig bakom:

"När programmet lanserades betonade alla de fyra Alliansledarna arbetslinjen; ett viktigt syfte med reformerna är att ordna barnomsorgen så att fler kan återgå till sina arbeten. Gott så. Men hur får de in vårdnadsbidraget i det resonemanget? Det handlar ju om raka motsatsen - att ge människor möjlighet att stanna hemma i stället för att arbeta. Det blir motsägelsefullt."

Men vad tror SvD:s Kristian Karlsson egentligen att kvinnor som stannar hemma med sina barn gör egentligen? De är ju där för att utföra barnomsorg åt sina egna barn, dvs utföra exakt samma slags tjänst som dagispersonal gör. Att det handlar om deras egen avkomma och inte andras ändrar inte tjänstens karaktär.

"Men det är ju inte förvärvsarbete eftersom de inte får betalt för det" kanske någon invänder. Men för det första så bortser ju detta från den grundläggande ekonomiska principen om alternativkostnad. Det är ju i praktiken föräldrarna själva som "köper" barnomsorgtjänsten av sig själva med den uteblivna lönen som betalning. Och för det andra, med hjälp av vårdnadsbidraget så får de ju faktiskt betalning för det. "Vårdnadsbidrag" är ju således en missvisande beteckning eftersom det ju är betalning för utförd barnomsorgstjänst. Subvention är det helt klart, men det är inte mer av ett "bidrag" än de statliga subventionerna till den kollektiva barnomsorgen. Att pengarna kommer från staten förändrar ju inte det hela, särskilt då inte eftersom ju dagispersonalens lön till största delen betalas av staten.