Reinfeldt svarslös pga principlöshet

Jag missade första halvan av SVT:s utfrågning av Reinfeldt, men den andra halvan innehöll tillräckligt mycket intressant. Mats Knutsson frågade Reinfeldt varför han inte ville öka biståndet mer än vad moderaterna nu föreslår, varpå Reinfeldt svarade att bistånd är bra men att han ville se till så att det uppföljdes bättre så att det användes effektivt. Men varför då inte köra med både bättre uppföljning och större ökning av biståndet, var ju den naturliga följdfrågan som Knutsson mycket riktigt kom med, något Reinfeldt inte hade något egentligt svar på utan han bara upprepade vad han tidigare sa.

När då Knutsson påpekade att Kd och Fp vill öka biståndet mycket mer så då sa Reinfeldt att det skulle bli en förhandlingsfråga och gav i princip direkt upp det moderata förslaget. Min gissning är att om det blir en borgerlig regering då är det Kd/Fp linjen som kommer att gälla.

Det Reinfeldt borde ha sagt, och det han skulle ha sagt om han haft ett uns av principer av sig och inte bara varit en makthungrig principlös flip-floppare, det är att om det nu är så bra att öka biståndet till 28 miljarder, varför inte öka det ännu mer, till typ 40 miljarder? Eller varför inte 50 miljarder? Eller 100 miljarder? Eller 280 miljarder?
Eller 1000 miljarder?

Trots allt lär ju svenskarna ändå förbli rikare än genomsnittsbarnet i Afrika även om man så skulle ge bort 1000 miljarder per år i bistånd. Alla argument som går att framföra för den påstådda omoralen i att begränsa biståndsbudgeten till 22 miljarder (som moderaterna föreslår) jämfört med 28 miljarder (som Fp och Kd föreslår) går också att använda till att säga att det är omoraliskt att begränsa till 28 miljarder jämfört med 40 miljarder, varför det är omoraliskt att begränsa till 40 miljarder jämfört med 50 miljarder, varför det är omoraliskt att begränsa till 50 miljarder jämfört med 280 miljarder, varför det är omoraliskt att begränsa till 280 miljarder jämfört med 1000 miljarder.

Och svaret på varför man inte ska ge bort ännu mer är för det första inte finns något som visar att bistånd i sig tar länder ur fattigdom. Vi har i årtionden öst in enorma belopp i Afrika, men det har inte hjälpt ett dyft. Det enda som funkar är att vi öppnar för frihandel för att uppmuntra de produktiva aktiviteter som kan bedrivas där samt att vi lär ut sunda ekonomiska principer. Det är det som lyft hundratals miljoner i Kina ur fattigdom, och det är det enda som kan åstadkomma förbättring på andra håll också.

Och för det andra, biståndsbudgeten kommer från pengar som inte är (inte bör vara) politikernas, utan som rätteligen tillhör svenska skattebetalare. Det är helt orättfärdigt att be hårt arbetande svenskar offra sig för att politikerna ska kunna framstå som "goda världsförbättrare" genom att skapa projekt av tveksam nytta till förmån för okända människor i andra världsdelar. Om politikerna och andra biståndsanhängare vill ge bort sina egna pengar så får de väl göra det, men de ska inte tvinga andra att via statens beskattningsapparat göra det.